Den kortaste och samtidigt längsta månaden i mitt liv. Tiden har bara flugit förbi och samtligt känns det som att hon alltid varit hos oss.
Igår var vi på läkarkontroll på BVC. Lilla damen fock godkänt och även viktuppgången hade fortsatt som den skulle. Läkaren verkade tycka att jag och BVC sköterskan gjort lite en höna av en fjäder när vi pratade om att viktuppgången varit så dålig för hon tyckte kurvan såg fin ut och sa att det var helt normalt att de gick ner i början och att jag skulle släppa allt fokus kring det nu och amma på som Julia vill, lita på att hon säger till när hon är hungrig. Det var så skönt att höra.
Igår var vi på läkarkontroll på BVC. Lilla damen fock godkänt och även viktuppgången hade fortsatt som den skulle. Läkaren verkade tycka att jag och BVC sköterskan gjort lite en höna av en fjäder när vi pratade om att viktuppgången varit så dålig för hon tyckte kurvan såg fin ut och sa att det var helt normalt att de gick ner i början och att jag skulle släppa allt fokus kring det nu och amma på som Julia vill, lita på att hon säger till när hon är hungrig. Det var så skönt att höra.
I natt vaknade jag av mig själv kl 00.15, tre timmar efter senaste matning, tittade på Jullan som sov djupt och tänkte på vad läkaren sagt och somnade om. Två timmar senare vaknade Jullan och lassade in en rejäl laddning mat i 40 minuter, somnade sedan om direkt och sov till 05. SÅ BRA!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar