The sky is (not) the limit

Julia Bergmar

Mycket egen vilja är det i de där 14 kilona. Hon vill nästan aldrig göra samma sak som vi vill och varje mening börjar med ett ”men… ” följt av en lång argumentation till varför hon tycker något annat. 

Som till exempel varför man inte ska sova på kvällen. 

Vi har gett upp allt tjat om var och hur och har en enda regel som är icke förhandlingsbar. Man ska sova någonstans på övervåningen, förslagsvis en säng, när det är läggdags och får inte komma ner i trappan. 

Så igår hittade vi henne såhär. 

Snart sommar

Trädgården levererar. Det blir nog egen färskpotatis till midsommar även i år! Och Julias lilla äppelträd Ingrid Marie (som hon också heter i mellannamn) svämmar över med blommor. Kanske är det i år vi får första frukten. 

På förmiddagen tog vi en tur till Blomstertorget och köpte lite sommarblommor som vi vågade oss på att plantera ut. 

 

Vi fick ett stort kopparkärl från Johns farmor som stått undanstuvat i en lada och det fick nytt liv som kruka. 

Jag har pysslat lite inne också. Fick sån inspiration på kardemummakringlor igår kväll när Ica Buffe tidningen damp ner i brevlådan. Så det fick bli en laddning idag. Lite pilligt men väl värt det för de blev riktigt goda! 

Knattefotboll

Så har Saga börjat spela fotboll. John är tränare (jag är verkligen imponerad över hans engagemang i våra ungars aktiviteter!) och Saga tycker att det är superkul att träna ihop med sina bästisar Maj och Molli.

Vi vuxna tycker också att det är rätt kul för säg, finns det något roligare än att kolla på knattefotbollsmatch där några rusar rakt på bollen, ingen passar, några vill ligga i gräset och pilla i näsan, andra vill gå hem och några andra vill bara titta på flygplanen på himlen. Det är otroligt underhållande att stå bredvid och titta på. Igår hade jag med mig Selma och det var en dålig idé för då ville alla avbytarna klappa henne och tränarna fick kämpa för att få in dem på plan när det var deras byte… 

Förra veckan fick de spela match första gången och då fick plötsligt några tryck över bröstet och ont i hjärtat  (de är inte vana att bli andfådda), några grät för de blev sparkade på smalbenen, några ville hellre leka bredvid planen och höjden var Saga som enligt henne själv absolut inte kunde vara med för att hon ”var så svettig bakom benskydden”.. 

Jag skrattade så jag grät när John berättade detta. 

Jag skrattade ännu mer när kollegan på jobbet berättade att när han hade tränat sina grabbar när de var typ sådär små hade han skrikit ”spring hem” (alltså hem till målet) och då hade några börjat sätta fart ut från plan och ut på cykelbanan och skulle springa hem på riktigt. 

Samma kollega berättade också att det är en stor fördel för småungarna som tränar på Lingheden i Linghem när de har hemmamatch och förklarade att när tåget kommer (som går precis förbi planen) så stannar alla små bortaspelare och tittar på tåget och då hinner hemmalaget ofta peta in ett par tre mål under tiden. Underbart kul! 

Här mötte piggelinerna jordgubbarna medans blåbären mötte morötterna på andra planen (färgen på västarna skapade lagnamnen). Saga är så nöjd med sina orangea skor! 

De är söta när de sover

Ibland som katt och råtta men när man hittar dem sovandes såhär så smälter ju hjärtat.

Vi har kört ett förkylningsrace denna vecka och då vill de sova i vår säng och det är klart att de får! De sover nästan alltid hela nätterna i sina egna sängar annars.

 Dock blir det sjukt trångt med två barn, två vuxna och en hund så jag har gett upp efter ett par timmar och tagit sagas säng istället. Så igår imorse när jag vaknade i hennes rum och gick in och kollade i vårt sovrum så kunde jag inte låta bli att fota dem… 

Grattis pappa

Idag fyller pappa pensionär! 

Vi firade med grillning och presenter tidigare i veckan. 

Inte så ofta båda päronen fångas på fin bild utan vilda barnbarn som härjar så det är väl värt att dela 😍

Grattis pappa ❤️