2015 är snart slut..

2015 har varit ett fantastiskt år! Mycket har handlat om bröllop. Förberedelser, bröllopsdag på sommarens soligaste dag och senare även bröllopsresa.

Förutom bröllop har vi även hunnit med att smacka upp en pool och jag fick en ny frilla.

2016 har lite att leva upp till men något säger mig att det kommer bli minst lika bra... 

Selma!

En puss från en 4 veckors hundvalp går väl vem som helst att smälta. 

Jag dog söt-döden idag när jag och John hälsade på vår lilla nya familjemedlem Selma.

Mellandagsnöje

Imorse var jag på sjukan för att lämna blodprov. Jag är eventuellt världens svåraste person att ta blodprov på för mina vener är så små så små och så gömmer de sig så fort en nål kommer fram. Detta vet jag så väl om så innan sjuksköterskan började så sa jag lite vänligt:

- Jag är lite trixig att ta blodprov på men det bruka gå efter några stick eller så.

Detta sa jag naturligtvis av ren välvilja för att alla andra sjuksköterskor som någonsin har tagit blodprov på mig har börjat undra om jag är en vampyr som inte har något blod överhuvudtaget eftersom det aldrig kommer något.

Denna sjuksköterskan tittade på mig med en min som om jag hade kränkt hela hennes yrkesstolthet och sa.

- NÅGRA stick. Nej vet du vad.

Men mycket riktigt. När hon kört in första nålen i armen på mig och grävt runt en bra stund och naturligtvis inte fått ut en enda droppe blod började hon mumla:

- Märkligt, mycket märkligt. Det här var verkligen konstigt.

Jag kände att vampyrtankarna var på gång i hennes huvud men jag sa inget utan lät henne självmant ge upp och byta arm.  Så fort hon drog ut nålen började naturligtvis blodet att forsa ut och hon blev märkbart lugnad av att jag nog inte var en vampyr. Efter lite grävande med nålen i den andra armen fick hon tillslut sina rör med blod fyllda och vi båda var nöjda.


- Bra jobbat. Bara två stick. Rekord!

Det sa jag inte. Men jag tänkte...

Julledigt

Vi avslutade julhelgen med några sköna dagar i stugan. Brasa, sällskapsspel i form av yatzy och försvunna diamanten i brist på annat, kvällspromenad med våra pannlampor som vi fick i julklapp, film, god mat, sova i soffan och gos med Myran.

Idag trotsade vi snöovädret och körde till mormor och firade lite försenad jul. Köpte med oss Pizza som är mormors favoriträtt. 

Nu är vi hemma i Linköping och John har pakat upp och lekt med sina julklappar hela kvällen. Han har även provlegat Selmas hundbädd som jag fick i julklapp och godkänt komforten. 

Julklapp!

Kanske gills inte detta alls som julklapp eftersom det inte är en överraskning utan noga uttänkt men ändå! 

I januari får jag och John tillskott i vår familj! Då flyttar lilla Selma in till oss. På söndag är hon fyra veckor och världens sötaste lilla springer spaniel. På måndag får vi träffa henne första gången! 

Hela hösten har jag haft kontakt med Lina som är uppfödare och när hennes fina tik fick valpar på första advent kunde John inte hålla emot längre. Och nu längtar vi lika mycket båda två efter vår lilla tuss!

Okej. Just nu kanske hon inte ser så mycket ut för världen eftersom hon och hennes syrra fortfarande är så små - men snart så! 

God Jul

HGod jul!

I år körde vi samma koncept som förra året med julafton tillsammans med mamma och pappa i Finspång den 23 december och sedan jul i Vadstena den 24:e. Nytt för min del i år var besöket i Vadstena Klosterkyrka där det var Julkrubba innan vi fortsatte till det gemensamma julfirandet med Johns släkt.

Riktigt härligt julfirande på båda håll med mycket god mat, härligt sällskap och fina julklappar!
Kanske extra fina julklappar i år!

Jul i Finspång:

Jul i Vadstena:

Julklapp till bäbis?

Idag frågade jag min kompis Niklas vad hans 3 månaders dotter önskade sig i julklapp. Svaret jag fick var;

Lego

Bilbana 

Playstation 

C-more sport

Jag blev lite full i skratt för de tre första sakerna fick jag i julklapp av min pappa när jag var liten. Det var jättekul att bygga legomodeller, köra bilbana och spela tv-spel. Inte ens när jag fick ett biljard-spel till mitt Playstation fattade jag att det eventuellt kunde finnas en baktanke. Nu 20 år senare har jag mina misstankar att det kanske inte bara var jag som tyckte att de där grejerna var roliga. 

När jag får barn i framtiden ska jag ge bort följande redan första julen:

Pärlor och pärlplattor 

Målarböcker 

En ponny

Teknik-lego

Bilbana 

Sånadära gummisnoddar som småtjejerna gör armband av idag och som inte fanns på min tid men som ser väldigt roligt ut

Samtliga Astrid Lindgren och Disney filmer

Eventuellt funderar jag på att ge något av dessa till John redan i år men det kanske är för genomskinligt? Det skulle vara teknik-legot då, det är ju ungefär samma sak som att montera ihop en IKEA-möbel , jag läser ritning och kittar material till John som utför arbetet...

God borron

Amen tjena. Förkylningen från helvetet håller på och tar knäcken på mig. 

Inte en aggressiv jäkel denna gång utan mer en jag-ska-kväva-dig-till-döds-långsamt-och-smärtfyllt variant som grundar sig på att helt enkelt inte låta mig andas genom näsan överhuvudtaget. Detta orsakar mig omfattande problem eftersom jag inte verkar vara konstruerad för att andas genom munnen. Kände av förkylningen redan i fredags efter jobbet och sov typ 80% av helgen men inte fasen hjälpte det. Så nu är jag hemma dag 3. Jättekul. Igår åkte jag till mamma och pappa och Myran för att bli ompysslad. Myran skulle kunna ta anställning som näsrensare för hon kan köra upp sin lilla tunga nästan upp i min hjärna och vispa runt. Skapligt ofräscht men det hjälper lite. 

Jahopp. Om man skulle ta och sova lite som omväxling kanske. Jag har ju varit vaken en hel timma nu.. 

Adventsmys

I fredags hade jag och Stenen tjejkväll. Efter 2.5 vecka har man en del viktigheter  att prata om. Lite sushi, chips och på spåret kompletterade kvällen. 

I lördags julpyntade vi här hemma och sedan åkte vi till Vadstena där vi var bjudna på 25-års fest. Trevligt men min jetlag har fortfarande inte gett med sig så det blev en ganska tidig hemgång. 

Efter en rejäl sovmorgon drog vi igång det traditionsenliga adventpysslet med Svärisarna. Först går vi till skogen och hämtar material och sedan massproducerar vi kransar och ljusstakar på löpande band. Förra året blev kvalitén lite avvikande men i år höll vi riktigt bra klass allihopa. 

Hur länge ska man vara jetlaggad?

Hemresan gick fint. Landade i tid på Linköpings flygplats och vad hemma ca kl 18 i söndagskväll. Somnade kl 21 och sov hela natten till kl.... 02. Då vaknade jag och var klarvaken och kunde inte somna, inte en chans. Vred mig någon timma och åkte sen till jobbet. Har aldrig varit så tidigt på jobbet någonsin. 

Kl 12.30 höll jag på att somna i lunchrummet och åkte hem och tog en nap innan jag jobbade färdigt hemma och sedan åkte till stallet. Somnade kl 21 igen, sov hela natten och vaknade... kl 03. Och sådär har det hållit på. Svinpigg på tidig morgon och förmiddag och sedan ett vrak på eftermiddagen och skapligt pigg på kvällen fram till 21. 

Idag är det torsdag. Hur länge ska fet hålla på?! 

Hemresedag

Om två timmar åker vi til flygplatsen. Jag måste erkänna att jag längtar hem ganska kraftigt just nu. Det har varit en underbar resa men nu när jag vet att det bara är en hemresa kvar innan vi är hemma så sätter hemlängtan in med full kraft.

Jag längtar efter:

1. Mamma, pappa och Myran.

2. Charlotte. John i all ära men nu saknar jag att kunna prata om andra viktiga grejer. Typ vad man ska ha på sig på Nyårsafton och så. 

3. Min säng och mitt egna täcke och kuddar. Kuddarna i det här landet är som tjocka korvar och är inte alls sköna och så har de alltid ett stort täcke istället för två i sängen vilket resulterar i att jag traslar in mig hela tiden och John får inget täcke alls stackarn.

4. Bron, solsidan och Bonde söker fru. Och lite Paradise hotell också. 

5. Nyttig mat men framför allt nyttig dryck. Läsk och burgare i all ära men nu vill jag ha mjölk och LCHF-tacogratäng.

6. Jobbet. Trodde aldrig jag skulle skriva att jag saknar jobbet men det gör jag - främst kollegorna. Men lite min dator och mina pennor också.

7. Julpyssel och julpynt. Här pyntar de för fullt men det blir inte samma sak när ser är 27 grader och sol. 

8. Min bil. Bilen vi hade här var ok men min Volvo är tusen gånger bättre.

9. Att ha internet hela tiden. Nu finns det ju wi-fi på nästan alla hotell och resturanger men jag saknar att kunna googla på saker precis när jag i vill.

10. Min ansiktskräm. Hade tänkt köpa här men Kanebo är tydligen Japanskt (?!) och går inte att få tag på här. 

Apropå Japan, igår fick jag och John konstigaste frågan någonsin i hotellhissen:

- are you japanese? 

Alltså va? Ser vi ut som japaner nu också? Nog för att jag är kort men i övrigt kan jag nog inte se någon större likhet. Eller? 

Sista kvällen

Imorse lämnade vi Hollywood och tog bilen till Sheraton vid flygplatsen och checkade in. Sedan åkte vi direkt och lämnade tillbaka hyrbilen och tog en promenad tillbaka till hotellet där vi spenderat resten av dagen på en solstol vid poolen. Vi har checkat in online och skrivit ut boardingkort så nu vore det ju själva fan om de delade på oss på hemvägen också. 

Vi har provpackat våra väskor och efter att jag fått ta två par skor, en kavaj och ett par jeans från John och lägga i mitt bagage så är alla väskor nu under viktgränsen. 

Skönt att allt är under kontroll och att vi imorgon kan ta sovmorgon och äta frukost i lugn och ro innan vi tar hotellets buss till flygplatsen. Är hemma i Sverige på söndagkväll, har 6h väntan i Amaterdam innan flyget till Linköping men det får funka... 

Ridning i Santa Barbara & Universial Studios

Igår checkade vi ut från vårt favorithotell på morgonen och åkte 30 minuter norrut till den ranch vi bokat ridning. Eftersom det är lågsäsong så var det bara vi där som fick en helt egen tur med en guide upp i bergen. Så härligt. Hästarna är så coola som bara går på genom vatten, branta slänter och smala stigar vid kanter med stup på ena sidan. Guiden berättade en hel del om naturen och de vilda djuren. Det fanns tydligen en del björn i skogen och på flera ställen såg vi stora klösmärken i barken på träd som tydligen björnarna gjort. Vi slapp dock se några farliga djur som tur var.

Efter en och en halv timmas ritt var vi tillbaka på ranchen och det kändes i rumpan då westernsadel inte är så bekvämt som det ser ut. 

Efter ridningen åkte vi Highway 1 söderut och stannade i Malibu och åt lunch och solade och badade fötterna innan vi körde till LA och checkade in på ett hotell i Hollywood. Hollywood alltså, lite överdrivet på nåt vis. Hotellet vi bokat var skitsunkigt men vi härdade en natt och idag har John lyckats förhandla sig till hotellets svit så nu är det helt okej. Vi promenerade Hollywood Boulevard igårkväll och kikade in i röriga souvernirshoppar. Båda två tyckte att det var lite överskattat men vi hittade i alla fall ett Gunnies-rekord museum där man fick se och läsa om massa rekord och även prova en del själv. Jag var ganska snabb på att para ihop strumpor med varandra och John var helt ok på att kasta pingisbollar i glas men det blev inga rekord för oss. 

Idag har vi varit på Universial Studios. Nästan inga besökare så vi kunde se alla shower och åka alla attraktioner hur mycket vi ville. Efter US åkte vi till Beverly Center för lite sista shopping. 

Imorgon har vi faktist bokat in oss på Sheraton på flygplatsen. De hade pool som vi tänkte slöa vid imorgon och så är det skönt att vara på plats till lördagens flight hem. 

Hysteriskt kul

Vi har så roligt tillsammans på den här resan. Hemma med såklart men här har det varit en hel del skrattattacker så tårarna sprutat. Det är naturligtvis svårt att återge men höjdpunkten hittills är under frukosten i Bakersfield när John oväntat bredde mackan med något som inte var jordgubbssylt vilket annars varit standard på hela resan.

E: Nämen har du jordnötssmör på mackan idag?

J: Näe.

E: Nähä? Vad är det då?

J: Pekannötssmör.

E: Va? Pekannötssmör, det finns det väl i inget som heter?

J: Jo. Det stod det på.

E: Så det stod inte peanut butter då?

J blir tyst och tänker.

J: Jooo, det gjorde det nog när jag tänker efter. Och jag som satt och tänkte på att det var så konstigt att de hade Pekannötssmör på det här hotellet när de haft jordnötssmör på alla andra ställen, jag menar Pekannötssmör måste väl vara rätt exklusivt och det här är ju ett budgethotell. 

E stirrar på J och börjar sedan asgarva så det flyger Frosties i hela rummet..

Vi älskar Santa Barbara

Efter San Diego är det här det bästa stället under vår resa. Nästan bättre faktiskt. 

Efter att ha haft dunjacka sedan vi lämnade San Diego för en vecka sedan så är det så skönt att vara tillbaka i shorts-klimat. 

Hotellet vi bor på är utomordentligt bra. Harbor Inn, lägg det namnet på minnet om ni ska hit någon gång. Det är inget lyxhotell men servicen är fantastisk. Mellan klockan 16.30-18.30 serveras det ost och vin gratis i lobbyn. Och inget skräp utan gott vin och goda ostar och vindruvor. Cyklar får man låna gratis och alla rum har dvd och så har de ett filmbibliotek med 1500 filmer som det bara är att låna när man känner för det. Frukosten är god och de har det viktigaste så som Frosties.

Staden i sig är mysig, inte så mycket folk utan rätt lugnt, folk är pratsamma och trevliga, stranden och havet är fint och de har en häftig fotbollsplan med läktare ut mot havet.

Här hade vi gärna stannat längre men för att hinna se lite av LA också så drar vi vidare redan imorgon. 

Framme i Santa Barbara

Igår tog vi bilen från San Fran efter besöket på Alcatraz och körde Highway 1 ner till Monterey. Vi tog en liten omväg för att titta på lite träd. Inte vilka träd som helst utan de största träd vi någonsin sett. Redwood. Ingen aning om vad det är men ett barrträd som tydligen kan bli nästan hur stort som helst:

Imorse fortsatte vi från Monterey ner mot Santa Barbara. Första stoppet blev i pebble beach golf bana. John var lyrisk och jag var kanske inte lika entusiatisk men vackert var det!

Andra stoppet blev för att titta på ett hundratals slöande Elephant-seals (tror det heter sjöko på svenska). Så häftigt att komma så nära fast de är vilda:

Det blev ytterligare ett stop på vägen. Ett mer oplanerat sådant då vi åkte förbi en Gun-ranch på vägen och bestämde oss för att stanna. Diskussionen om USAs vapenlagar tänker jag inte lägga mig i eller ta ställning till men på denna skjutbana har alltså folk med sig sina egna vapen och sköt under kontrollerade former. Vi gick in och blev varmt välkomnade av två äldre herrar som jobbade på ranchen. Vi frågade om man kunde provskjuta men eftersom de inte hade några vapen att hyra ut gick inte det. Men vi stannade kvar en stund och snackade och ställde massa frågor och den ena farbrorn blev så i gasen att han tyckte att det var katastrof att vi aldrig skjutit pistol och att man måste ha provat, så han gick helt enkelt och hämtade sin egen pistol och ammunition och sedan fick vi skjuta flera magasin var på olika mål under hans instruktioner. Det var en sjuk känsla men samtidigt så häftigt att avfyra ett vapen. Hade vi inte känt oss seriöst mottagna och att allt var så uppstyrt hade jag aldrig vågat testa men det här var skithäftigt. Både John och jag tyckte att det var en riktig upplevelse att ha gjort. 

Men fasen vad jag skakade efteråt. Och då sköt jag på en blå metallplatta. Att sikta på en annan människa ligger utanför mitt förstånd och min världsbild. Med det hemska som hänt i Paris var detta vapen-inlägg inte det mest passande men om man ser skytte på en bana som en sport så var detta väldigt kul. Och jag var ganska bra också tyckte farbröderna...

Napa och Alcatraz

Igår vinprovning i Napa Valley.

Tre gårdar och John körde vilket resulterade i en lagom (väldigt!) fnittrig tjej på de sista provsmakningarna då jag fick dricka upp även Johns smakprov. 

Vi stannade till på en outlet på hemvägen men blev inte långrandiga då den  efterföljande huvudvärken infann sig.

Idag Alcatraz

Nu Lunch på Pier 39