Lycka!

Tänk att vi lyckades med bedriften att gifta oss på den i stort sett enda soliga dagen denna sommar!

Vilken lycka. 

Fina bilder från Angelica (angelicasandberg.se)

Om pappa

Idag kom en artikel ut i Norrköpings Tidningar som handlar om pappa och den sjukdom han drabbades av i november 2012 och som förändrade livet för honom men även för hela vår familj.
Idag är pappa så gott som frisk vilket vi naturligtvis är obeskrivligt glada och tacksamma för!

LÄNK TILL ARTIKELN

Jag har under pappas sjukdomstid valt att inte skriva något om detta i bloggen och jag tänker inte utveckla detta vidare nu heller men läs gärna artikeln i länken ovan.

En viktig sak har jag dock lärt mig och som jag skulle vilja säga till varenda människa:
Livet är kan vända fortare än man anar så ta tillvara och njut av varenda dag!

Inte helt lätt att leva efter men livet förtjänar lite ödmjukhet.

Drink and dinner with a view

Första middagen som man och hustru efter bröllopet. Igår var vi så trötta så då åt vi bara korv med bröd och chips men idag firar vi lite ordentligt.

Världens bästa dag!

ALLT blev perfekt. Bättre än jag någonsin vågat drömma om!

TACK alla som var med och förgyllde våran dag och kväll! Ni är GRYMMA! 

Kärlek.

Vi är igång!!

Bästa uppladdningen

God middag och vin med Stenen och Tove! 

Allt är förberett och imorgon smäller det! 

Följ dagen på #emmaochjohn2015

Sista förberedelsen

Hårt jobb med sista förberedelsen inför bröllopet.

Få lite färg för att matcha mot klänningen.

Ansträngande.  

Packning pågår

Packning och sista förberedelserna pågår! 

MIN MAN

Om mindre än 72 timmar, närmare bestämt 68 h och 26 minuter,  gifter jag mig med John. Kanske borde man, såhär när det liksom bara är några få dagar kvar, tänka lite extra ifall det verkligen är rätt att ta ett så stort steg att gifta sig? Kanske borde man liksom känna ett litet litet tvekande sug i magen? Eller få lite lite kalla fötter, åtminstone så att det känns lite kyligt längst ut på tåspetsarna?

Icke.

Jag har inte tänkt en enda tvekande tanke sedan den 9 januari 2013.  Aldrig någonsin. Det är så självklart att jag ska vara med just John och jag skulle aldrig någonsin vilja vara med någon annan.
Svårare än så behöver det inte vara.

Jag skulle kunna vråla JAAAAAA!!! så det ekar över hela östgötaslätten när prästen frågar mig i kyrkan på lördag - så säker är jag.  Men jag ska försöka bete mig lite vettigt och säga ett lugnt men tydligt JA utan krusiduller. Det blir nog bäst så.

Jag ska lova att älska dig i nöd och lust. Inför alla gudar och prästen och församlingen och mormor och alla vänner och Myran och humlorna och getingarna och kornet på åkern och kottarna i granarna och hararna i trädgården och till och med de äckliga mördarsniglarna i min kompost, ja inför allt som lever lovar jag dyrt och heligt att älska dig i nöd och lust. 

Jag skulle kunna offra allt för att du ska ha det bra.
Eller alltså -  det beror på hur bra förstås. Jag hade till exempel inte inte offrat min lilltå mot att du ska få ett nytt playstation. Där går gränsen....


Min MAN. Det låter snyggt. Lite sexigt liksom.

Kontrollfreak

Det här med att gifta sig alltså. Det ska ju förstås bli alldeles alldeles underbart - men min hjärna freakar ut. Det är ju lite att fixa med såklart men ändå inte jättemycket eftersom vi köper hela paketet med middag och tårta rubbet av Starby - det finns ju dem som typ fixar allt själva. Jag fattar inte hur de överlever. 

Jag går typ bananas av att göra festprogram. Typ som att jorden går under om det är ett enda litet fel, något är snett eller ser lite konstigt ut. WTF! Som att någon bryr sig liksom?!

JAG BRYR MIG! Jag vaknade kallsvettig i natt efter att igårkväll upptäckt att den senaste bordsplaceringsändringen hade skapat några fel i de beskrivningar som jag gjort om alla gästerna. Några nummer hade missat att uppdateras så att det stod att nr 16 Josefina var ihop med nr 34 Jonas men att 34 Jonas råkade vara ihop med 61 som var Dennis. Typ. Alltså det är ju lite kul egentligen men kl 03.35 imorse var det lika jobbigt som när när Mofasa dör i Lejonkungen. 

Vad som är positivt är dock att som den ingenjör jag är hade jag naturligtvis tagit med utrymme för denna typ av fel i beräkningarna så att häftets konstruktion tillåter att man endast kan byta den sida som är fel utan att sabba alltihop.

Uppdaterade häften ligger nu färdiga på pressning under de tyngsta böcker jag kunde hitta - kokböckerna. Nu är jag på banan igen. 

Pjuh. 

Behöver jag säga att jag har ett minutschema för kl 08.00 till och med kl 16.30 på lördag?

Jag är en störd människa. Jag vet.

Men det kommer bli en jävligt bra dag så välplanerad som den är!

Lördag!

Trädgårdsjobb på förmiddagen och flytta marksten innan grävaren kommer och ska gräva för vår pool. Har jag sagt att vi ska bygga pool föresten? I vår familj gör vi visst allt på en gång, gifter oss och bygger pool, men vi har aldrig varit så bra på att vänta på saker så då slår vi hellre till på en gång. Vecka 31 kommer vi kunna bada. Poolen (som ser ut som en balja i glasfiber) står för tillfället uppställd uppochner på vår tomt och utgör världens dyraste kaninhus till mina små vänner (hararna alltså). Trallen runt poolen ska John bygga under hösten. Och känner jag honom rätt är den klar senast v34...

Nog om poolen. Efter trädgårdsarbetet åkte vi till Vadstena för att bada i Vättern och sedan käka med Svärisarna. Vi åkte till vätterviksbadet och skulle mysa på en filt. Det var jättehärligt i ca 3 minuter sedan kom en skitstor skräckinjagande svan och ville döda oss alternativt stjäla våra chips. Vi blev skiträdda och fick tillslut fly i panik. Det aset satt på mina skor som han antagligen tänkte anvönda som byteshandel för att få chips. Men jag gjorde en skenmanöver så fick John kasta sig fram och nappa åt sig skorna och när den fattade att den hade blivit lurad så väste den som en orm och då sprang vi fort som fan till bilen och rivstartade därifrån. Sen åkte vi toll Svärisarna och badade i deras pool för där är det inte så många svanar.

Innan den såg att vi hade chips var den ganska trevlig.

Kvällen blev lugn utan några fler svan-incidenter. Vi käkade lyxburgare, drack vin spelade minigolf med Svärisarna. Mycket mysigt!

Häften i tillverkning

Nu är det en vecka kvar!

I helgen ska vi fixa det sista. 

Känns helt sjukt att jag är fru om 7 dagar...

Jag lever!

Nej jag är inte död. Det har bara varit lite mycket nu.

Bröllopsplaner. Hämta klänningen i Sthlm. Täffa Madde och Malin och senaste tillskottet i tjejligan Alice som är 8 veckor i Västerås. Jobba. Fixa i trädgården. Gå på Vadstenafest x2, fira Johns faster i deras stuga på östkusten och mycket annat.

Har varit urdålig på att fota den senaste veckan men några bilder från Västeråsbdsöket blev det i alla fall. 

Hämta klänningen i Sthlm:

Och en obligatorisk kantarell-bild såhär års.