Slutsatsen är alltså att på de senaste 7 dagarna är jag inte ens en millimeter närmre vår unge. Känns sådär. Eller snarare förjävligt.
På söndag kl 08 ska vi infinna oss på förlossningen för bedömning av igångsättning. Observera ordet bedömning, alltså inte att de sätter igång utan att de lägger upp en plan för vad som ska göras. Har jag samma status som idag kan vi väl räkna med att ungen är ute lagom till onsdag nästa vecka om vi har tur.
Kan jag få gå och lägga mig nu och bli väckt lagom till på söndag? Eller varför inte lagom tills ungen är ute.
Fast egentligen borde ingen vara förvånad, med en sådan far och mor kommer vår unge ta världsrekord i envishet innan hon ens är ute ur magen. Har hon det så gött som det verkar därinne kommer inget kunna tvinga ut henne mot hennes vilja..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar