Kl 16.05 är det en tjej som knackar på och börjar snacka som om hon var inbjuden och sa att vi bodde fint och hälsade på Saga och Selma. Hon var jättetrevlig så jag spelade med men undrade vem i helvete det var som plötsligt stod i vår hall. Sen efter en stund visar det sig att hon besämt med John att köpa vårt säkerhetsskåp som han sålt på facebook och att hon skulle komma efter kl 16. Och John har inte sagt något till mig. Skåpet väger 100kg. Och där står vi liksom. Jag trodde jag skulle skämmas ihjäl. Fy fan vad pinsamt. Och vad ska jag göra liksom? Jag kan ju inte lyfta ut skåpet och inte hon heller. Och hon har åkt ända från Tranås så det är inte läge att be henne vända hem. Så jävla skämmigt.
Ringde John som svarade som tur var och han fick kasta sig in i bilen. Kl 16 tar det ca 20 min hem för honom i trafiken. Jag fick alltså bjuda in en främmande (även om hon var jättetrevlig) människa i mitt skitiga kök iförd min svettiga träningströja och stå och socialisera i 20 minuter helt oförberett.
Jag har aldrig varit så nära att skilja mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar