Efter en vecka med medicin, alvedon och nässpray så är slutsatsen att inget biter på de förstörda bihålor som graviditeten ger mig. Igår ringde jag tillbaka till möndravårdcentralen i hopp om att kunna komma i kontakt med läkaren som gjorde bedömningen förra veckan och återkoppla att inget hjälper och att jag sliter som ett djur för att orka jobba mina timmar och sedan åker hem och sover hela kvällen och äter cornflakes med mjölk för jag inte orkar laga mat (och John har inte varit hemma och kunnat bistå med hjälp). Men tji fick jag, det gick absolut inte att få tag på någon läkare bara sådär utan skulle jag få läkarkontakt fick jag snällt vänta tills första lediga tid som är om TRE veckor och att jag fram tills dess skulle sjukskriva mig själv de fem dagar jag kunde. Kul. Not.
Men jag har världens bästa kollegor och chef som jag bollade min frustration med igår och då kom de på att företagshälsovården kanske kunde hjälpa till så idag fick jag träffa vår företagsläkare. Äntligen en läkare som fattade situationen och det resulterade i en sjukskrivning på 25% för att jag ska kunna få lite kortare arbetsdagar och orka bättre.
Det känns så SKÖNT! Känslan av att inte räcka till fast man försöker och försöker är så jäkla påfrestande. Nu kan jag känna att jag gör mitt bästa 6h om dagen och sedan kan jag gå hem utan dåligt samvete och utan att ha kört mig ner i botten så jag inte ens orkar äta kvällsmat. Och så kan jag planera upp dagarna så det funkar bra med jobbet och för min egen del. Fantastiskt skönt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar