Häck-klippning

I torsdags drog jag igång operation klippa häcken utanför mamma och pappas villa. Det var lättare sagt än gjort.

Steg ett var att försöka montera fast draget på mammas bil för att kunna hyra ett släp och frakta bort de avklippta grenarna. Eftersom jag kan absolut ingenting om montering av drag så tittar jag givetvis i instruktionsboken. Där står endast att "vid montering av drag se separat manual". Den separata manualen var minsann inte så lätt att hitta. Den var snarare väldigt borta så då fick jag helt enkelt kavla upp ärmarna och försöka ändå. Det gick sådär. Jag hittade delarna. Lyckades montera bort luckan till draget. Och typ där tog det stopp. I hålet, där min slutledningsförmåga intalade mig att draget skulle placeras (det var det enda hålet som den möjligen skulle kunna passa i), så sitter det en plastpropp som sitter jättefast. Verkligen jättefast. Så jag ligger där på rygg under bilen och sliter och drar. Men icke. Tillslut blev jag skitarg och tvingade mamma att följa med mig till audiverkstaden och fixa det där jävla draget. Naturligvis tog det bilmeken ca en tiondels sekund att dra ut den där proppen och montera på draget. Jag skyllde på mina långa glittriga naglar och att vi inte fick gå montera-drag-kursen på civilingenjörsprogrammet.

När steg ett var avklarat var det dags att hitta häck-saxen, hitta lämpliga skarvsladd, passa ihop dessa (vilket tog ca 10 minuter pga av trasig sladd) och sedan börja gå loss med saxen på buskarna. Detta kan vara det jobbigaste jag gjort det senaste året. Svetten rann och mina stackars små armmuskler kämpade (jag har fortfarande KRAFTIG träningsvärk). Jag klippte och klippte och krattade och krattade. Precis när jag var klar kommer John inglidandes på gatan i bilen. Drar ner rutan och frågar:

- Vad håller du på med? Hur klipper du egentligen? Det där ser ju ut som dagens börs-kurva.


Okej. Det blev inte så rakt. Inte rakt alls. Men ändå. Jag försökte. Dock  fick jag hjälp av grannen att köra bort skräpet med deras bil och släpkärra så jag hade inte alls behövt krångla med det där satans draget. 

Jag kommer i alla fall aldrig någonsin behöva klippa häcken den dagen John och jag flyttar till hus.

WIN.

Idag när vi kom till Finspång hade mamma ägnat stora delar av dagen åt att försöka jämna till häcken så bra det gick. Jag kommer antagligen inte behöva klippa häcken någon mer gång  hemma hos dem heller. 

Ännu mera WIN.

Det är så en häck-sax ska dras!