Igår kom John hem till ett vrak. Han hade jobbat sent och när han kom hem vid 21 låg ungen och tjöt i den ena sängen och frun och tjöt i den andra sängen. Första psykbrytet för min del. Egentligen borde jag vara nöjd som klarat sex månader på för lite sömn men igår var det droppen. Saga sov totalt 40 minuter på hela dagen och ville bara vara nära mig. Men när hon fick vara nära ville hon ändå bara bråka och rev mej i ansiktet och drog mig i håret och slet i mina kläder. Jag höll ihop tills John messade och skrev att han var på väg hem, då bröt jag ihop och började böla och Saga med. Vilket kaos.
John fick ta natten. Jag sov i gästrummet. Och som jag sov sen. Sex timmar i sträck! Det var nog ett år sedan det hände. Sedan vaknade jag av att jag behövde pumpa ur brösten som värkte efter en natt utan amning (John gav flaska) så jag pumpade ur men hade svårt att somna om, jag var ju svinpigg efter all sömn, men jag somnade om en och en halv timma till så totalt 7.5 h sömn i natt. Jag känner mig som en ny människa!
Det känns lite som att en dimma har försvunnit ur hjärnan så jag ser klart igen. Fantastiskt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar