Jag vägrar.
Jag har ingen lust.
Det hjälper inte. Mot min vilja har jag likt förbannat lyckats med bedriften att dra på mig 2015 års jävligaste förkylning.
I fredags var jag ju och tränade och det gick skitbra och i lördags vaknade jag upp som en klubbad säl. Och det blir inte bättre. I måndags kände jag mig lite piggare och jag var nästan feberfri och kunde hjälpa till och måla våra trappa som vi bestämt att vi skulle ta tag i och måla om på julledigheten. Men på natten till tisdag var det kört igen med frossa och svett och snor och fan och hans moster och igår gick jag inte ur sängen på hela dagen. John servade mig med päronsplitt och popcorn.
Jag har seriöst snytit mig fler gånger de här dagarna än jag gjorde på hela år 2014.
Så mycket att jag har träningsvärk i snyt-musklerna.
Hade hoppats det skulle gå att jobba idag men icke. Gick och la mig kl 19 igår men natten blev lika jävlig som den tidigare förutom att jag nu utvecklat det hela med att drömma massa märkliga feberdrömmar som gör mig helt snurrig när jag vaknar. Kan även bero på att jag sörplade i mig lite cocylana mot min envisa hosta innan jag somnade. Och det är väl morfin i den. Men jag tog bara en pytteliten hurring efter mitt misslyckande förra året när jag råkade droga ner mig ordentligt genom att ta en hel klunk och knappt kunde gå upp för trappan. Aja, morfin eller feberdrömmar. Lika kasst oavsett.
Skit också. 2015 kunde fått en trevligare start. Men nu kan det ju å andra sidan bara bli bättre...
Jag längtar efter Myran också. Hon är bra sällskap när man är sjuk. Hon älskar när man är sådär feber-varm. Då kryper hon nära under täcket och värmer sig på mig och så blir jag ännu varmare och petar bort henne och sådär håller vi på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar