Vandringsnatt

Typ alla som har eller har haft småbarn känner till vandringsnätter. Det går ut på att man liksom vandrar från säng till säng baserat på att någon inte kan sova eller att det blir för trångt eller för att när den ena har somnat vaknar den andra etc.

Vi har aldrig vandringsnätter för att 

1. våra ungar sover oftast som stenar i sina egna sängar hela natten (går upp 05.30 men det är en annan femma) 

2. Alla i vår familj är så sjukt envisa och vägrar ge upp och gå de nätter det är stökigt 

I natt inträffade nummer 2. Två vuxna, en hund a 22 kg och en jetmotor-roterande Saga trängdes i sängen exakt hela natten vilket resulterat i att John och jag är helt förstörda idag. Mest John som till stor del fick ligga på nattygsbordet, ett vägghängt sådant med den omfattande avlastningsytan om hela 30x20 cm. Då kan tilläggas att hunden hade ca 1x1m i hörnet vid mina fötter. Då förstår ni prioordningen i vår familj. 

Jisses. I natt siktar vi på vandringsnatt eller ännu hellre att alla sover där de ska.