Här ligger jag nu på en stenhård madrass, med huvudet på en kudde i storlek med ett frimärke och med en filt som knappt täcker överkroppen. Men Julia sover äntligen så gott.
Idag bytte vi strategi och jag lät henne vara vaken hela förmiddagen. Hela sitt liv har hon tagit en förmiddagslur men idag fick hon klara sig utan för att anpassa sig till de nya rutinerna på förskolan där barnen sover efter lunch. Så hon fick hänga med ut, vi lekte och gungade och hon blev tröttare och tröttare men hängde i. Lunchen vräkte hon i sig men sedan blev det tvärnit. Jag fick gå ifrån bordet fast de andra barnen inte var klara och efter en lång stund med grisa-skrik som vi brukar kalla det här hemma så däckade hon äntligen på sin lilla madrass.
Duktiga Julia!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar