Hejdå morfar

Igår var en ledsam dag. Morfar avled ju samma vecka som jag åkte till England och jag missade begravningen. Men eftersom han ville bli kremerad så blev det en ceremoni till, urnsättning, som jag kunde vara med på.

Mormor ville att jag skulle bära urnan och sänka ner den i gropen i minneslunden. Vi sjöng några sånger, en sång unisont och de andra i två stämmor och en sång fick vi till fyr-stämmigt till och med (det är roligt att min släkt är så musikalisk).

Det blev ett jättefint avslut för morfar och jag tror alla var nöjda.

Jag bölade som ett barn naturligtvis. När jag skulle läsa en dikt sprutade tårarna åt alla håll. Men det är väl så det ska vara antar jag..