Nu försöker kollegorna på jobbet tvinga mig att ta förstasträckan i kraftloppet. Jag har sprungit den andra år men nu är den nedkortad från 6 till 3.8 km.
Innan jag tänker lova nåt var jag tvungen och ge mig ut och provspringa och se hur fort jag kan knata. Det var bara det att det var äckligt mörka mål på himlen och jag missbedömde åt vilket håll det blåste så jävlar vad jag fick kuta på hemsvägen för att inte hamna mitt i åskan och spöregnet. Och så tränad kan jag inte påstå att jag är så att jag orkar idiotkuta de sista två kilometrarna. Jag fick såklart kramp i låret så jag var tvungen att stanna när jag hade 200 meter kvar.
Skit. På det igen på torsdag. Imorgon kommer jag ha ont så det räcker för då ska jag rida islandhäst ute i Sonstorp. En ganska ung häst också så då kan det nog bli lite sprutt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar