Stört jobbigt. Om jag kommer med rufsigt hår till jobbet imorgon så beror det på att jag antagligen inte kommer orka lyfta armarna för att borsta det imorgonbitti...
Men kul vare. Extra kul när John står bredvid och lider (nästan) lika mycket som jag. Skadeglädje är den sanna glädjen.
God natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar