Julia hade feber på måndagen så jag var lite nervös för att vi skulle bli sittande i stugan hela veckan men på tisdagen var hon pigg som en mört så vi kunde ge oss ut i backen efter lunch när jag haft klart mina jobbmöten.
Båda tjejerna var så duktiga! Saga fick provåka utan stavar först för vi skulle kolla så hon inte glömt allt ihop men det gick utmärkt och hon kunde få sina efterlängtade stavar samma dag.
Julia fixade knappen direkt och stod mycket stabilare på skidorna men vi vågade inte släppa på selen första dagarna förens hon fått ordentlig styr. Bäst gick det sista två dagarna när vi bytte till ett par kortare skidor och helt plötsligt behövdes inte selen mer.
Några större skador drog vi inte på oss. Största traumat för Saga var när vi tappade bort henne och hon åkte till fel lift och vi inte kunde hitta henne. Men den coola lilla ungen hade lyckats förklara för en mamma i liftkön att ringa numret på lappen på hjälmen och då kom jag på två sekunder. Det var nog de längsta fem minutrarna i båda våras liv tror jag innan vi var återförenade.
Nöjd efter återföreningen!
Julia däremot lyckades med bedriften att trilla ur sängen och spräcka läppen så vi vakande i blodiga lakan och en rejäl fläskläpp. Som tur var var det inget som stoppade hennes åkning!
Och ett rivsår på handen fick hon på cafet också som hon förstås skulle visa.
Första delen av veckan bodde vi i Braunes stuga som de så generöst lånade ut. När de kom upp senare under veckan fick vi en fin skiddag ihop!
På torsdagen bytte vi boende och flyttade ihop med tre familjer i ett jättehus. Fullt med barn och vuxna om vartannat och vi hade så trevlig och barnen lekte kanonbra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar