fredag 6 april 2018

Never ending

Alltså det här med barn och sjukdomar. Det är en nerver ending story. 

Förra veckan innan påsk ringde de från dagis på tisdagseftermiddagen då Saga hade feber och hostade kraftigt. Der blev vabb men lagom till skärtorsdagskväll blev hon sig själv igen och röjde runt med Selma. 



Men nu är det igång igen. Idag hann jag precis komma hem från jobbet, John drog iväg på fest och 20 minuter senare börjad Saga kaskadspy. Hon spyr ner allt. Stol, bord, soffa, filt, matta, golv, mig - rubbet. Vilket kaos. 

Nu ligger vi i sängen, på ett antal handdukar och extra lakan och luktar spya. Saga har somnat två gånger men vaknar och kräks så allt är kladdigt. Stackars älskade lilla unge. Jag tycker så synd om henne. 

Själv har jag nyss tagit en rejäl whiskey och tio pepparkorn i hopp om att klara mig. Men sannolikheten är låg med tanke på att även jag fick mig en spya på axeln under en av färderna mot badrummet. 

Suck. Kan vi inte få vara friska snart. Och den där pappan som går på fest istället för att hjälpa till här hemma, honom ska jag minsann tala allvar med imorgon. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar