söndag 20 september 2015

Sveriges bästa bilförare

Förra tisdagen hände det som inte får hända.

Jag kom till jobbet som vanligt kl 06.45 och gled in på kontoret, ställde in matlådan i kylen, hängde av mig jackan och öppnade mitt skåp för att ta fram datorn i vanlig ordning. Denna morgonen var skåpet tomt. Datorn var kvar hemma i Linköping.

Min första impuls var att vråla NEEEEEJ och slänga mig ner och skrika och slå i golvet. Detta hade givetvis sett alltför oprofessionellt ut så istället satte jag mig på min kontorsstol och snurrade varv på varv medan jag övervägde mina alternativ.

1. Skjuta mig.
2. Åka hem och hämta datorn
3. Vänta tills chefen kom och kolla om det eventuellt fanns en lånedator att tillgå.

Alternativt ett slopade jag omgående, varken praktiskt genomförbart eller en bra lösning på problemet. Alternativ tre var riskabelt med tanke på att jag inte visste om det ens fanns en lånedator på avdelningen och i så fall kunde detta innebära en timmas väntande och snurrande på stolen i onödan så att jag ändå skulle behöva åka hem. Så jag valde alternativ två, slet åt mig min jacka och löpte till bilen.

Jag är en utomordentlig bilförare om jag får säga det själv. Om ni frågar någon annan som åkt med mig är jag en fartdåre med vissa aggressiva tendenser. Detta är bra egenskaper om man är en bra bilförare och asdåliga egenskaper om man är en dålig bilförare, har taskig ekonomi och vill minska sin bränsleförbrukning eller om man råkar hamna i en poliskontroll.

Tur då att jag är en bra bilförare. Det ligger i mitt DNA och härstammar från min farfar som förde generna vidare till min faster, pappa och även till mig. Vår gemensamma nämnare i vår bilkörning, förutom att vi kör bil jävligt bra,  är att vi alla avskyr folk som inte kan köra bil.

En dålig bilförare är en sådan som slickar mittlinjen, ligger i 109,5 km/h i ytterfilen på motorväg, parkerar skitnära på parkeringsplatser, bländar inte av helljuset vid möte och tittar aldrig i backspegeln. Dåliga bilförare kan också kännetecknas av att de har endast en hastighet. Jag kan köra fort men jag skulle till exempel aldrig köra för fort utanför skolor eller andra ställen där det kan finnas barn. Vissa dagar när jag åker till jobbet gasar jag om en Saab utanför Kimstad som kör 80 km/h på nittiväg. När jag är utanför Kimstad skola kommer det aset ikapp mig för då kör jag ju de angivna 30 km/h men då ligger den jäveln kvar i åttio. Värdelöst och ett tecken på dåligt omdöme i Saaben.

Den här dagen när jag glömde min dator sattes mina föraregenskaper på prov. Normal färdtid för mig till mitt jobb är 45 minuter när det är bra underlag. Jag kan erkänna att jag sänkte mitt personbästa kraftigt denna dag. Utanför Norsholm blev jag dock lite osams med en Lexus. Såskoppen körde alldeles för långsamt och slickade mittlinjen så jag inte kom förbi. Dessutom blev den tjurig för att jag låg lite nära så den sprutade spolarvätska åtta gånger på en kilometer så min bil blev helt kladdig. Då kunde jag liksom inte låta bli... så vid första bästa tillfälle gasade jag om och när jag gled in framför saktade jag ner en aning och tog några sprut spolarvätska. Det var inte populärt. Men det var kul...

Strax efter 08 gled jag in på kontoret igen och då hade flera av kollegorna inte ens hunnit komma till jobbet så ingen märkte något. Jag har dock inga planer på att glömma datorn igen, det är INTE bra för bränsleförbrukningen.  




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar